Direktlänk till inlägg 15 december 2010
Förväntansfulla. Lite kaffe och personalchefen, som berättar om läget.
Igår samlades ett 50-tal pensionärer på Parker Hannifin i Borås.
Det var rekord, men så var det också ett 15-tal som liksom mig slutade i samband med lågkonjunkturen.
Gänget är lite spralligt när vi träffas, många har sett fram mot det här en längre tid.
Det fanns de som gjort mer än 15 julluncher!
För egen del så är det många minnen som poppar upp.
Under mina 25 år som metallordförande, hade man ju en alldeles speciell relation till de flesta.
Försäkringsfrågor, ackordspriser, smått och stort.
Goa gubbar, två gamla uvar. George Ristov och Edvard Felijician, med ett 30-tal år på företaget, innan de blev "statsanställda".
Eventet började med en dragning om läget och vad som hänt sedan sist.
Det rör på sig nu, orderingången är i stigande, 12 miljoner i veckan mot 3, när det var som sämst, men den var 18 miljoner innan det vände.
Låt vara att det var mycket luft i den höga siffran.
Lönsamheten hade ökat, jämfört med förra högkonjunkturen.
Främsta förklaringen var, att man inte belagt maskinerna så hårt, med bl.a helgskift, köpt nya maskiner och tagit hem sånt som körts på lego.
Redan när detta var verklighet, var vi många som ifrågasatte, skönt att misstag rättas till.
När det blev dags för verkstadsvisning, så gjorde jag en egen tur, många att prata med. Som alltid vid uppgångar, så var det glada miner, några hade fått komma tillbaka efter uppsägningar.
Ute i godsavsändningen hade man en röd! julgran.
En chef påstod att det var för att jag skulle komma.
Trot den som vill.
Jonny och Mikael, glada när månadslöneavtalet var i hamn.
Träffade på mina gamla förhandlarkompisar, Mikael och Jonny. De var glada.
Dagen innan hade man äntligen blivit klara med ett månadslönesystem.
Formen och principen var klar, men nu återstår att ge det ett innehåll.
T.v baseras det på det gamla lönesystemet, som jag under 90-talet kallade för det nya lönesystemet.
Efter drygt en timme i verkstaden, så var ett julbord uppdukat.
Matglädjen har inte dämpats med åldern.
Ett härligt surr runt borden, som framåt 14-tiden avtog, genom att folk började bryta upp.
Nästa år så ses vi igen.
Innan det blev dags att åka hem, hade vi lite glögg, pepparkakor och ost på PRO tillsammans med styrelsen och tjejerna som håller i gång PRO-caféet på Sparregatan.
Glöggen tog slut och vi hade en avspänd och trevlig samvaro.
Tjejerna gör ett mycket bra arbetet och kaféet är väldigt uppskattat.
Många tjejer i PRO. Här trivs styrelse och kaféegänget med lite ost och glögg.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | |||||
6 | 7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | |||
13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | |||
20 | 21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | |||
27 | 28 | 29 | 30 | 31 | |||||
|