Har haft en del Pimpinell tidigare, men ingen sådan här. Vanliga Pimpinellens blommor ser ut som kottar, även bladen skiljer sig mot den vanliga. Fjäderlika.

Oregano i bakgrunden.

Fåren kom, 14 st.

Vi har dragit ner lite på antalet, för det är två skogsområden, som vi inte ska beta längre.

Eftersom de lammat tidigt, så är det inte alla tackor som har sina lamm, bara tacklamm är medskickade.

Men Tova, som varit hos oss i alla år, har sina två senfödda lamm.

Förmodligen sista året vi ser henne.

Det är inte mycket man ser av dem, växtligheten står hög. 

Det är den här hagen, med sjöutsikt de ska till när de kommer i kväll. Gräset är så högt, så man kommer att få leta efter lammen. Bilden är från 14 juni i fjol.

Det har varit lite trångt i portgången med fåren i år.

Man kan inte klippa blöta får och andra sysslor har varit i vägen.

Men i skrivande stund sveper fårsaxen utefter kroppen på tackorna.

Senare i kväll kommer de.

Själv får jag inte så mycket nöje av dem de närmaste dagarna, ska till Vänersborg och budgetmöte i RF.

Mitt sista!

Jag har i och för sig tre vanliga möten kvar, men budgetmötet är lite av examen.

Ska väl kunna leverera en och annan rad och bild, från Fridas stad.

En knopps konvultioner.

På trädgårdsfronten är det under kontroll, allt känsligt är i jorden, resten väntar på mig till jag kommer hem

Det är fart på Dahliorna nu, de växer bra i sina krukor.

Den första Jättevallmon tappade knoppkapseln i eftermiddag, nu håller den på att veckla ut sig, lagom till morgondagens utlovade regn.

Men det är inemot 20-talet knoppar i olika stadier, så någon fröjd ska det nog bli.

Från början är den ett misshugg.

Trodde jag köpt tre sorters ettårig Vallmo, men en var flerårig och blommade först andra året.

Nu vill jag inte vara utan den.

Lite tjatigt med Vallmo?

Kan inte hjälpas, de har något särskilt som tjusar mig och här påbörjas en ny generation. 

 En port i Certaldo Alto, gamla Certaldo, med utsikt över nya staden och Toscana.

En av portarna till De Duomo i Florens.

Porten, ner till Pigalles tunnelbanestation.

Fler öppningar hittar du här. 

Jag har en viss förkärlek för mörka Aklejor. De kolorerade, tycker jag ser Amerikanska ut.

Den ljusa till vänster, är en vägkorsning, får de sköta sig själv några år, ser nästan alla ut så.

Den till höger är en Barlow, ser ut som en pappersblomma.

Mittenblomman är sortäkta, men jag har glömt vad den heter, har det säkert i datorn någon stans, men orkar inte leta.

Vi har haft en blåsig dag, ordentliga kastvindar.

Vinden tilltog hela tiden.

Men det bjöds på drygt ett halvt skift trädgårdsarbete innan regnet.

Gamla perennrabatten är klar, öppen jord!

Markväv i gången utanför.

Luktärtorna planetardes efter ett fem meter långt nät. 40 krukor med 4-8 plantor i varje.

Har jordslagit Ålandsrot, ett 10-tal plantor, ska ner vad det lider.

De sista av Liljorna från Botaniska kom i jorden, liksom några plantor vit Vallmo som jag tog frö till i fjol.

Solrosorna hade börjat klaga högljutt i sin sålåda.

Åtta grupper om 5-7 är utplanterade, dotterns båda krukor med låga och inemot trettio till oss själva. De är så fina om de står tätt, men även ensamma.

Vi brukar ha höga Solrosor runt grönsakslandet, men i år blir det bönor där, fröna har redan långa groddar mellan våta papper.

Bl.a för växtföljdens skull, byter vi i år.

I morgon ska Spritärtor och Sockerärtor sås, även de ståtar med långa groddar och på en del har plantan börjat växa .

Sen är det bara Stockrosor kvar, som ska ut, men det blir nog en habrovink,  med några av dem i alla fall.

Tagetes, Astrar och Krasse är inte så känsliga för att stå i sålådorna, så de får vänta på sin tur. Får de bara gödsel och vatten så tiger dom. Tagetesen blommar f.ö redan. Alltid kul att kunna sätta ut egen, blommande Tagets.

Har man bara lite is i magen så brukar det ordna sig.

När jag vilat middag, så var regnet kommet.

Tittade på fotbollen, Argentina mot Nigeria.

Det blev en chansrik match, nästan Hawaifotboll. Förstår att Lagerbäck och Don Diego slet sitt hår. Messi missade, inte bra för honom då Don Diego har, milt uttryckt , gott om högkaratiga anfallare.

Även en utlevad Tulpan kan ha sin tjusning, om man tittar lite närmare. 

Lite sent på, men det blir ett bidrag ändå.

Glädjen är inte att ta fel på hos Erik, när han får springa i gångarna i farfars trädgård.

Mera glädje här.