Eftersom vi bodde ute vid Atlanten och hade vatten i 50% av vår svängradie, så var det Loiredalen som gällde vid utforskandet av Piriacs omgivningar.

Vi hade läst om ett bra vinslott, i Muscadet du Sevre et Maindistriktet.

Vi tog en tur och besökte även Clisson, en bergsstad, mer påminnande om Italien än Frankrike.

Clisson hade magnifika utrymmen för saluhall och även innehåll.

Kuriöst, så besökte vi en husgerådsaffär.

Vi bevittnade blivande brudar, som valde från en lista med presenter.

Affären var lite inriktad på nygifta.

Vi köpte en annorlunda korkskruv!

Staden var mycket backig, men vacker och vi var yngre då.

Hade klarat sig bra från krig och förstörelse.

Minns också, att vi åt middag på ett ställe som hette Le Cascade. Det låg vid ett litet vattenfall i ett biflöde till Loire.

Maten var bra.

Innan vi kom till Clisson, så besökte vi Chasloire.

Slottet hette så, men deras viner hade andra namn.

En härlig vinkällare, med ett stort provningsrum, ett rustikt bord och vinstocksrötter till ljusarmaturer.

Vi träffade ägardottern och det blev en del handlat.

Muscadet du Sevre et Main har blivit ett vitt favoritvin av det lättare slaget.

Vi har stannat till på flera andra ställen i dalen, både smakat rött och vitt, handlat en del, avstått i andra fall.

Det verkade vara en tendens, att de som tidigare producerat ”lantviner” gått över till fruktodling.

Jag tror aldrig att jag varit med om en sådan sortflora som här nere, inte bara hos odlarna, utan även i affärerna.

Inga plastäpplen där inte.

Längre in i dalen ligger en stad, Samur.

Den är sagoomspunnen och ett slott, magnifikt, ligger högt på en berghylla.

Det är ett av Frankrikes största.

Jag hade nöjet, senare, att guida och informera en gymnasieklass från Samur, på jobbet.

De hade ett utbyte med Bäckängsskolan.

Vid ett senare besök, så kollade jag skolan de kom från.

Någon stans mellan Samur och La Fleche stannade vi inför åsynen av grottor huggna i sandstensberget.

Folk hade bott där.

Stora vinkällare inrymdes i markplanet.

Vi gick en liten tur upp i berget.

En aggressiv hund gillade oss inte.

Ägaren, en äldre man, tog tag i honom och låste in den.

Han ursäktade sig och frågade om vi ville smaka på hans vin.

Med en ingång som till ett växthus, hade han en stor grotta där han förvarade både rött och vitt vin.

Vi smakade, han talade bara lite Norska!!!, vi inte särskilt bra Franska.

Varför Norska?

Han hade tydligen varit allierad agent i Norge under kriget.

Vi förstod av gester och åthävor, att det varit farofyllt.

Innan vi lämnade honom så fick vi några flaskor vitt vin.

Det kom att få heta ”Gubben vin”.

I La Flesch övernattade vi på ett gammalt hotell, med en fantastisk inredning.

Rummen var som våningar och sängar och möbler från 17-1800talet, förmodligen ämnade åt slottslikande förhållanden.

På väggarna hade man vävda tygtapeter, men på golvet hade man lagt tjocka heltäckningsmattor!

Vid surfande, så har jag förstått att hotellet helrenoverats och den imponerande inredning finns inte kvar.

La Flesch är en garnisonsstad och Henrik den  5:es livregemente. Idag verkade man ha officersutbildning.

Garnisonen i La Flesch

Vi såg mammor följa gossarna till regementet, efter att ha ätit middag på hotellet.

Det är bördigt i Loiredalen, grönsakerna är väldigt tidiga och dalen gör skäl för namnet ”Frankrikes trädgård”.

I St Nazaire åkte vi över en bro.

Första och andra gången vi var nere, kostade det 10 FrF att passera.

Tredje gången var det gratis, bron var betald!

Den här lilla rapsodin från Loiredalen, fördelar sig egentligen på 3 olika besök, men det skadar inte saken att väva ihop det.

 

margus

2 oktober 2009 14:45

Trevlig reseskildring, och vackra bilder!
Såna där motiv brukade de gamla konstnärerna måla av, byar som klättrar uppåt bergen. Det är nåt visst med dessa bergsbyar (förlåt, städer)... de har tydligen en särskild dragningskraft.

Ha en trevlig helg!

http://margus.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Lite stolt, gränsande till skryt. Tomaterna och Dahliorna skäms inte för sig. På bilden är det femte korgen som skördats. Däremellan en hel del till ge bort. Snackstomaterna(körsbörssorter) oräknade. Tomaterna ger bra i år, trots att näs...

  Budenovka tronar bakom en kull körsbärstomater. Från vänster: Helsing Junction musik,Cherio, Guldhumla, Rosa Humla, Cherokee, Black sherie, Indigo. Barnmorska är Sibiriskt guldpäron.   Varför denna uppmärksamhet för en tomat? Jo den ...

Redan förra året skulle vi ha gjort en tysk resa. Ett gäng PRO:are, som städslade Rolfs Flyg&Buss till Moseldalen. Men av det blev det intet. Hustrun hamnade i en sjukvårdssväng. Lyckligtvis avfärdade undersökningsresultaten våra farhågor. Det kan ...

Vi samlar på oss räkskal i frysen. Nu hade ett helt fack blivit fullt. Dags att göra fond. Fonden är fin till såser, soppor och grytor Två kilo räkskal, det blev att ta fram en av 10-litersgrytorna.   Morötter, lök, Purjolök, Tomat och Fän...

  Nu börjar plantorna göra skäl för kompost och gödsel. Gödsel både på flaska och i naturligt skick. Alla sorter utom en har gett mogen frukt hittills. Cherio, en busktomat ger så bra att man alltid kan ha tomater på bordet, från 15 juli. På b...