Mandelmanns trädgårdar i sin miljö.

Efter uppbrottet från Lenas Rum, så ställde vi kosan mot Rörum och Mandelmanns trädgårdar, där det var skördefest.

Mandelmann själv sprang och servade alla, pratade, hejade och var så där, nästan barnsligt glad som han är på TV.

Det verkar äkta.

Det var en njutning att vandra kring.

Många olika rum var uppbyggda av växter.

Kombinationer av blommor och nyttoväxter.

Mandelmanns förhållande till ogräs, verkar ligga nära mitt eget.

Självkänslan steg.

Mandelmann junior, ja det gick inte att ta miste på, var igång lika mycket som sin far.

Tror inte det behövs några DNA-test där.

Härligt, att det går att leva på verksamheten och få motivation att utveckla den.

Det här var verkligen något speciellt.

God äpplekaka hade de också, inga fantasipriser, varken i cafeterian eller på marknaden i övrigt.

Vaknade vid halvsextiden i morse.

Eftersom vi inte får frukost förrän halv nio, satte jag på vattenkokaren, gjorde en kopp kaffe och åt en brödskalk sedan gårdagen.

Stärkt av detta tog jag en promenad på anonyma Österlenvägar.

Kameran var med, men den mulna morgonen gav inget vidare ljus.

Glador och Fasaner blev suddiga, som om de druckit för mycket.

Hemma igen efter någon timme, så lyckades jag änndå plåta några Råkor, som åt ute på ett nysått fält.

Hammenhögs gästgiveri, som bara ligger ett stenkast härifrån, har Råka som specialitet.

En bild inifrån kretsloppet.