Piriac sur mer

Bevistade 1994, 96 och 99.

Orten ligger vid Atlantkusten i södra Bretagne.

Förmodligen inte över 2000 innevånare, men minst lika många har fritidshus i byn.

Husen, även det vi bodde i, är små i Keltisk stil, vita med skorsten på gaveln.

Vi huserade på c:a 50 kvadratmeter, kvarteret Havsträdgården och gatan Port Kennethgatan.

En minivariant av sådana här hus bodde vi i

Med ett par hundra meter till Atlanten, så blev det en del promenerande.

Vi har lådvis med minnen från de promenaderna, snäckor, stenar och andra ”fynd” från stranden.

Det blev bl.a en del promenader fram till hamnkaptenens kontor, där man kunde informera sig om tidvattnet.

Vid lågvatten fylldes stranden av ”Musselmaner”.

Bildligt talat, Musselbankar direkt utanför köksfönstret.

Folk var som tokiga.

Vi tyckte Musslorna var för små, det var fullkomlig rovdrift på dem.

Vid högvatten var det mäktigt, hela Atlanten på väg in.

Högvatten på gång

Lika bra att erkänna det.

Vid denna tid, hade jag ingen digitalkamera och de diabilder jag lagt på CD, är från hustruns 50-årsdag.

Så jag har Googlat ordentligt för att få de bilder jag vill ha.

Just på detta strandavsnittet gick vi så fort vi skulle fram till byn.

Piriac sur mer är en fiskarby, mera förr än nu.

Hamnen domineras idag av fritidsbåtar.

Seglarskolor för ungdomar pågår hela dagarna.

Båthamnen dominseras av fritidsbåtar, de flesta fiskebåtarna låh en bit söderut.

Restaurangerna, som är många, sett till ortens storlek, har många fiskrätter på menyn.

Vi fick en favorit, Soup du Poisson.

Den finns i tre varianter, beroende på var i Frankrike man äter den.

Men det gemensamma för dem är, att den görs på det fiskarna inte fick sålt innan kvällen.

Vi har gjort den ett antal gånger, i storkok, och det är inte omöjligt att receptet kommer här så småningom.

Men det är ingen snabbmat!

Piriac är, vad man kan kalla en mysig by.

Flera bagerier, självklart att köpa Crossianter och Baugette varje morgon.

Charketuri, med bra sortering.

En, ganska liten, Supermarche.

De flesta åker till St Nazaire och handlar.

Så gjorde även vi. Giant blev vår favorit, för dit hittade vi.

En mysig by med mycket blommor. På ett ställe såg jag meterhög Rosmarin, man kan få komplex för miondre.

Mycket mer var det inte med byn.

Avkopplande, lugnt och skönt.

Som utgångspunkt för vegeterande i omgivningarna var den perfekt.

Det återkommer jag till.

 

skogsfrua på dal

18 september 2009 10:27

Tacksamt upplevd reseskildring. Soppan låter giftig hörru, väl att ni överlevde;)
Inlägget nedan; Du måste känna dig som gud fader med alla de Dahlia-rötterna i din vård;)

http://barasaras.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Lite stolt, gränsande till skryt. Tomaterna och Dahliorna skäms inte för sig. På bilden är det femte korgen som skördats. Däremellan en hel del till ge bort. Snackstomaterna(körsbörssorter) oräknade. Tomaterna ger bra i år, trots att näs...

  Budenovka tronar bakom en kull körsbärstomater. Från vänster: Helsing Junction musik,Cherio, Guldhumla, Rosa Humla, Cherokee, Black sherie, Indigo. Barnmorska är Sibiriskt guldpäron.   Varför denna uppmärksamhet för en tomat? Jo den ...

Redan förra året skulle vi ha gjort en tysk resa. Ett gäng PRO:are, som städslade Rolfs Flyg&Buss till Moseldalen. Men av det blev det intet. Hustrun hamnade i en sjukvårdssväng. Lyckligtvis avfärdade undersökningsresultaten våra farhågor. Det kan ...

Vi samlar på oss räkskal i frysen. Nu hade ett helt fack blivit fullt. Dags att göra fond. Fonden är fin till såser, soppor och grytor Två kilo räkskal, det blev att ta fram en av 10-litersgrytorna.   Morötter, lök, Purjolök, Tomat och Fän...

  Nu börjar plantorna göra skäl för kompost och gödsel. Gödsel både på flaska och i naturligt skick. Alla sorter utom en har gett mogen frukt hittills. Cherio, en busktomat ger så bra att man alltid kan ha tomater på bordet, från 15 juli. På b...