Direktlänk till inlägg 1 september 2009
Vi
Solrosorna har många knoppar kvar, det är en enorm kraft i dem.
Vi skriver 1 september idag.
Det är första höstdagen.
Som en sorts sista desperat försök, att hålla sommaren kvar, gick jag ut härom dagen och fotograferade knoppar.
Knoppar är ju ett löfte om att det inte är slut riktigt ännu.
En av få Läkenalvaknoppar som gick att hitta
Man ställer förhoppningar till knoppar.
De litterärt mest kända knopparna är Karin Boyes.
Hon, på sin puritanska tid, avsåg väl något helt annat, med sitt biologiska bildspråk.
En Asterknopp, de pretetiösa blommorna tar ofta uppmärksamheten från den vackra knoppen
Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
och det som stänger.
Långt framskriden Ringblomsknopp, lite det samma som med Astrar.
Solhattens knoppar är verkligen egna små personligheter.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | ||||
7 | 8 | 9 | 10 | 11 | 12 | 13 | |||
14 | 15 | 16 | 17 | 18 | 19 | 20 | |||
21 | 22 | 23 | 24 | 25 | 26 | 27 | |||
28 | 29 | 30 | |||||||
|