De två senaste dagarna, har fåren visat sitt missnöje med att betet börjar tryta.

Det är aldrig att ta fel på.

Man möts av en bräkkonsert i olika tonarter.

Från lammens mjuka diskanter till de äldre tackornas basröster. Lammen vet inte varför, men hänger på mammorna.

Framåd kvellen får den lade brått

Ett skånskt talesätt om den som inte har gjort vad den skulle göra tidigare.

Vi gick ut och stängslade.

Började redan före morgondoppet, med besiktning och sånt som löste sig utan tillhyggen.

Stängslet såg ovanligt bra ut på 2 sidor(den fjärde är sjön), inga stolpar av, ingen brusten wire.

 Dagens hage, men med får från 2007 i augusti.

På den tredje sidan var tre stolpar av, men i övrigt kurant.

Det är rådjur och älg som springer ner stängslet.

En gång talar mycket för att det var ett vildsvin som farit igenom.

Hustrun och jag hjälptes åt att sätta i nya stolpar och sträcka wire.

Sen var det bara att hämta en hink med kraftfoder och man hade haft följeslagare till världens ände.

Väl inne i hagen och kraftfodret uppätet, blev det dödstyst.

Alla näsor ner i det ymniga gräset.

Vid kvällsdoppet hördes inte ett knyst, de låg och idisslade.

Efter Ann Lundbergs trevliga pratprogram, så kunde vi bara inte låta bli att titta på Repmånad.

I all sin enkelhet och med sina banaliteter, är den ändå kul.

Helge får alltid snyggaste tjejen, det är väl moderkänslorna som väcks hos kvinnorna.

Eller är det manusförfattaren?