Unionen, tjänstemannafacket, vid Parker Hannifin i Borås, har haft årsmöte.

Jag var ombedd att leda mötet.

Mötet hölls i skuggan av uppsägningar och extremt lite att göra på företaget.

Det kändes lite vemodigt, dels för egen del, dels mot bakgrund av att så många ska tvingas lämna oss.

Själv får jag inte vara med om sista arbetsdagen för de uppsagda, då har jag redan slutat.

Räknade som hastigast på hur många fackmöten det blivit genom åren.

Styrelsemöten, medlemsmöten, årsmöten m.fl., runt 450!!!

Det är inte klokt, men så är det.

Lokala löneförhandlingar, produktionsövertid, bygga ny fabrik, ägarbyte, varsel, uppsägningsförhandlingar, avtalsförändringar, organisationsförändringar, ny VD, många olika teman, men de verkar återkomma cykliskt över åren.

Ganska välbesatt möte, så brukar det vara på Parker, VOAC, Monsun Tison.

Facket, oavsett kategori, spelar en central roll och bärs av medlemsintresset.

För att upprätthålla det, är det viktigt, att även fortsättningsvis våga ta upp brännande frågor, frågor som engagerar.

Du får ganska fort tomma lokaler om folk bara ska sitta och godkänna rapporter och skrivelser.

Nu är den epoken över för min del, men jag önskar de kvarvarande och kommande, all lycka till.

Dör den fackliga verksamheten kommer våra arbetsplatser inte bara att ha robotar av metall och plast.